Begrepp

Femininitet

Kvinnlig, kvinnlighet. Femininitet syftar till olika saker, föremål, färdigheter och egenskaper som i en viss tid och kultur klassificeras som feminina, dvs. kännetecknade eller typiska för kvinnor. Till exempel omsorg, dockor, smink, kjolar och färgen rosa anges ofta som typiskt feminina. Uppfattningen om vad som är feminint förändras över tid och rum. Ännu på 1700–talet förväntades män att klä sig pampig och dekorativt samt att öppet visa sina känslor. Det finns olika grader av femininitet i oss alla. Femininitet är liksom stil en föränderlig egenskap och hör inte ihop med personens anatomi.

Maskulinitet

Kännetecknande för män, manlighet. Motsatsen till femininitet. Kulturellt bundna maskulina saker är t.ex. bilar, teknik, blått och styrka. Maskulinitet och dess kännetecken är kultur- och tidsbundna. I början av 1900-talet ansågs t.ex. blått lämpa sig bättre för flickor. Maskulinitet är i enlighet med stil en föränderlig egenskap och till en viss del är det en del av alla människors personlighet.

Interkönad

Ett paraplybegrepp för personer vars kön vid födseln utifrån könsorganens uppbyggnad eller kromosomuppsättningen är oklart. Att en person är interkönad kan upptäckas vid födseln eller senare i livet, t.ex. vid puberteten. Men det behöver inte alls uppdagas under en individs livslopp. I Finland föds årligen 10–20 interkönade barn.

Mångkulturalism

Med mångkulturalism syftar man vanligen i Finland till de senaste årtiondens ökande immigration. Till diskussionen knyts ofta målsättningar och åtgärder med vilka man strävar till att kontrollera de utmaningar som uppstår i samband med immigration. I den här handledningen är utgångspunkten att det finländska samhället alltid har varit mångkulturellt, dvs. att det består av och har influerats av många olika kulturer. Mångkulturalism kan också förstås i en bredare bemärkelse, så att den också omfattar människans mångfald inkluderande såväl språk- och etnisk bakgrund, könsidentitet och sexuell läggning.

Intergenderperson/ transgender(ist) (eller genderqueer)

Intergender är ett begrepp som syftar till personer som definierar och upplever sig befinna sig emellan, i båda, eller bortom de traditionella könen man och kvinna. Begreppet har inte att göra med hur en kropp ser ut, istället handlar det om vilket kön en känner sig som (könsidentitet)

Regnbågsfamilj

Ett paraplybegrepp för barnfamiljer som befinner sig utanför den traditionella kärnfamiljekonstellationen. Regnbågsfamiljbegreppet inkluderar kvinno- och manspar samt klöverfamiljer, där föräldrarskapet är delat till uppdelat till fler än en familjeenhet. Regnbågsfamiljebegreppet är brett och familjerna kan sinsemellan vara mycket olika.

Stereotyp

En stereotyp är begränsade föreställningar om en viss människogrupp som ofta grundar sig ofta på generaliseringar och förenklade antagande om olika människogrupper. Även om generaliseringar är nödvändiga för att överhuvudtaget kunna kommunicera, är stereotyper ofta sammankopplade med fördomar och rasism. Stereotyper kan också vara positiva och de kan användas då en person bygger sin identitet.

Könsmångfald

I stället för att dela upp kön i man-kvinna kan individens kön beskrivas som en linje, där det i den ena ändan finns stark maskulinitet och i den andra ändan stark femininitet. Oberoende av biologiskt kön har individen rätt att själv bestämma var hen vill stå på linjen, men också att byta plats.

Varje år föds barn, som genom att inte kunna kategoriseras enligt binära könsdelningen visar på dess konstgjordhet. Se punkterna könskonflikt, intergender och interkönad.

Kön

Begreppet kön kan definieras på många olika sätt, definitionerna är inte varandras motsatser utan snarare överlappande. En individs kön kan förstås biologiskt och då syftar man till individens yttre och inre könsorgan, kromosomer och hormonnivå.

Kön konstrueras också socialt. Det betyder att kön är ett kulturellt och socialt begrepp som traditionellt kopplas till maskulinitet och femininitet. Dessa begrepp visar också på hur man traditionellt förstår könsroller.

Könsroller är  historiskt och kulturellt föränderliga, vilket vi kan tex. kan iaktta i hur kvinnans ställning under det senaste århundrade har förbättrats. Olika kulturella seder tillåter olika sätt att vara som människa. Exempelvis i vissa traditionellt könsrollsbetonade kulturer är det vanligt att manlig vänskap innebär att hålla hand och kyssas då man hälsa.

Begreppet upplevt kön inrymmer en människas personliga erfarenheter om hurdan flicka, pojke, kvinna, man eller odefinierbar någon är. Ens erfarenhet kan också förändras eller växla i olika livsskeden. En individs kön består alltid av en flerfaldig helhet och brokiga egenskaper som vi traditionellt uppfattar som maskulina eller feminina. Vi borde alltid respektera individens erfarenheter och förståelse av sig själv och att alla är sitt köns egen expert.

Könsatypiskt beteende

Ett i den psykologiska litteraturen använt begrepp, som hänvisar till en individs sätt att utrycka sitt kön på ett sätt som anses atypiskt för ens kön. Ett exempel kan vara t.ex. vara en pojke som leker med dockor och en flicka som klättrar i träd. Termen är starkt bunden till kultur och tid och dess definition är inte helt entydig.

Könspecifik

Att anordna verksamhet enligt könens särart, dvs. för representanter bara av ett visst kön, är motiverat om det är frågan om att behandla exempelvis för ett visst kön typiska, eventuellt känsliga problem. I ett sådant sammanhang kan gemensam verksamhet eller arbete med representanter av det egna könet vara ett alternativ som känns lättare och mera obesvärat för deltagarna att förbinda sig i och uppleva som betydelsefullt. T.ex. kan ungas krisgrupper, som hänför sig till vissa livssituationer, vara sådana sammanhang.

Könsneutralitet

Med könsneutralitet vill man nå jämställdhet, men det leder lätt till att alla stöps i samma form. Ett neutralt förhållningssätt oberoende av kön, tar inte hänsyn till könens olikheter. Då alla erbjuds samma antas detta automatiskt åstadkomma jämställdhet. Då blir de uppfattningar som förknippas t.ex. med könsroller och deras inverkan på verksamhetens strukturer osynliga. Begreppet målar också lätt upp en bild av könlöshet eller att individens sätt att uttrycka sitt kön är neutralt. En könsneutral fostran kan uppfattas som ett tillvägagångsätt där man t.ex. från barns läromiljöer avlägsnar alla leksaker som uppfattas som könsstereotypa.

Könsnormer

Könsnormer är rådande antaganden om kön som beskriver hurudana tillvägagångssätt, egenskaper och uttryck som är acceptabla, önskvärda eller vanliga i samhället. Oftast är normer outtalade och de upplevs för många som självklara och naturliga. Det är fråga om könsnormer då vi hör uttryck som ”pojkar gråter ju inte” eller ”alla flickor älskar rosa”. Att stöta på normer, och bryta mot dem eller identifiera dem, kan orsaka ångest eller känsla av underlägsenhet.

Genom att utvidga gränserna som upprätthåller normer är det lättare för alla att leva – oberoende av ens könsidentitet. Normerna är inte oföränderliga, utan formas på nytt i varje vardagligt möte.

Könskonflikt

Det är frågan om könskonflikt då en person upplever att det kön som hen har tilldelats vid födseln inte stämmer överens med hens egen uppfattning om sin könstillhörighet. Upplevelsen kan t.o.m. vara så stark att den egna kroppen kan framkalla känslor av äckel och smärta. Även sociala situationer där en individ blir bemött på ett sätt som strider emot ens egen könsuppfattning kan upplevas som en könskonflikt samt sårande.  Könskonfliktens ytterlighet är att identifiera sig som transkönad.

Genussensitivitet

Genussensitivitet innebär en medvetenhet stereotypa kulturella och sociala uppfattningar om kön som finns i handlingar och sättet att prata. Som  könsmedveten förstår man att könsroller är historiskt bundna och över tid föränderliga. Man är också medveten om de stereotypa bilderna av kön påverkar samhället både på ett strukturell och individuellt plan. Detta innebär ifrågasätta vardagliga och upprepande generaliseringar kopplat till kön som att ”alla flickor tycker om att leka prinsesslekar”.

Könsmedvetenhet

Kan användas som en slags synonym till genussensitivitet. Används speciellt inom forskning.

Jämställdhet mellan könen

Jämställdhet betyder att alla individer, oavsett kön eller könsuttryck, har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter.

Jämställdhetsfostran

Kan användas synonymt med genussensitiv pedagogik.

Likabehandling

Med likabehandling avses att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionshinder, hälsotillstånd, sexuell läggning eller något annat skäl. Likabehandling är liksom jämställdhet en grundläggande rättighet.